Solig vinterdag med träning!

Hej,
jag tror lillkillen blev rädd när han hörde mig prata om alla duktiga hundar som ska med på Klotenlägret i maj eller om inte annat att han vill imponera på dobbistjejerna Lea och Selma som kommer vara där haha för idag när vi tränade så gick det hur bra som helst.
In i sittposition efter inkallning tränade vi och döm om att jag blev glatt överraskad.
Pia är det du som har smygtränat med honom???
Ögonkontakt...jag har lyckats!!! :)

Pinscherfakta!

Breed: German Pinscher
Origin: Germany 
Breed Group: Rare 
Given the similarities in shape and color, it is no surprise that the German Pinscher is often mistaken for a young Doberman Pinscher. Best-known in Europe, these dogs are probably ancestors to the large Doberman and smaller Miniature Pinchers. They were originally bred to protect homes and farms from intruders and rodents. Despite this function, however, the breed never gained great popularity and faced extinction during World War II. Rescued by devoted owner Herr Werner Jung, German Pinschers were recreated from other Pinscher stock and have regained popularity in recent years. Although quite widespread in Europe, they remain rare in the United States and other countries. The dogs are active, brave and loyal, requiring plenty of exercise and social contact.



Bilder på Renzo :)

Renzo klädd i baggy ;)
Renzo på morgonjoggingtur :)
Renzo i Nacka reservatet, dock dåligt ljus
Renzo - soldyrkaren

Lycka!

I går hände det som jag har väntat på i flera månader!
Renzo har ju väldigt starkt vakt behov av sina saker, speciellt när det kommer till godsaker som grisöron. Han brukar morra och ha sig när man kommer för nära, även om vi aldrig tar något från honom. Jag har jobbat väldigt mycket med att vinna hans förtroende i sådana här lägen, det kan ju faktiskt uppstå situationer när man måste ta ifrån honom det han har i munnen. Jag menar det kan ju hända och har hänt att han vill tugga i sig något farligt.
Han har nu under en längre tid kunnat lägga sig bredvid en och tuggat på sina godsaker men så fort man rör på sig så har han börjat morra och sprungit därifrån för att gömma sitt byte.
SÅ igår hände det äntligen, Renzo hoppade upp i soffan till mig, han satte sig med grisörat i munnen och jag pratade med honom och berömde honom för sitt fina byte. Sedan höll jag fram handen och sa "tack", han tittade på mig och jag satt helt lugnt med handen framsträckt och vad gör han? Jo han lägger grisörat i min hand!!! Jag höll ju på att spricka av lycka!
Jag låtsades smaka lite och sedan gav jag tillbaka örat till honom. Då tog han det helt lugnt och la sig ner och tuggade vidare :)
Nu kommer lite bilder som ska föreställa en uppställning inför utställning haha , jaja vi jobbar på det, mycket klickerträning blir det, grejen är bara den att när kameran inte är framme så fungerar det riktig bra men så fort han ser kameran så tröttnar han ;)
Haha 3 bilder av 23 som var bra nog att lägga ut här ;)

RSS 2.0