Renzo = världens sötaste hund :)
Jag och Renzo har precis kommit hem från en skön skogspromenad!
Milda matilda vilken fantastisk skog och inte en kotte i sikt, eller jo ok flera kottar men inte en människa, SKÖNT!
Vi träffade på en hund (med matte) under promenaden men annars var det lugnt och skönt och Renzo fick god tid på sig att lukta på saker och ting. Blåbär var ingen hit, haha tur var väl det!
Lillkillen var/är så duktig, han tar ögonkontakt hela tiden och strosar på som om han är uppvuxen med vargarna i skogen.
Nu ligger han här bredvid och snarkar och har sig, man måste ju vila upp sig efter att ha varit i skogen och härjat.
Helst skulle jag vilja ha sele på Renzo men han växer ju så det knakar och har inte sett någon som han kan växa in i, jag skulle vilja ha en sådan sele som Lea har, den är praktiskt och jätte fin, ska titta lite på storlekar där!
När vi går i skogen så vill jag ju egentligen att Renzo ska få gå lös, men eftersom han har en tendens att rymma ibland så är det inget jag vågar göra, ÄN. Däremot så kopplar jag ihop båda hans koppel så det blir ett längre, för då kan kopplet släpa i marken och han får gå lite som han känner för det.
Får väl se om man eventuellt köper en söklina kan vara bra att träna inkallning och liknande med den :)
Vi har börjat öva lite godisspår, jag går med Renzo och så slänger jag då och då några godisar en bit framför oss, sedan visar jag med handen och säger leta varpå Renzo sätter i gång och nosar som en tok på en gång :)
Beröm får han såklart när han hittar godisbiten, så håller vi på så en yttepytte stund så fortsätter vi promenaden som vanligt. Sedan upprepar vi allt när det passar :)
Imorgon ska vi åka hem till Stockholm igen, vi kommer att sakna skogen här sanna mina ord, självklart kommer vi att sakna mormor och morfar också men jag vet inte om Renzo kommer att sakna Filippa och tvärtom ;)
Hihi matte tycker inte om när ena örat är vikt sådär, men men...
